Tänk…

Att det jag har nu var det jag fantiserade om. Sitta i ett radhus, med en liten uteplats ( orkar inte med för mycket). Att bara känna att man vill hem istället för bort. Att man vill hem till familjen och barnen. Den bästa känslan i världen som jag inte visste att jag skulle kunna känna men som jag drömde om varje dag. En gång hade jag känslan men i praktiken blev det aldrig av.. Men att hitta den någon gång i livet är helt underbart.. ( å Gud vad jag tjatar). Jag skrev i ett inlägg i början när jag började skriva om att man själv bestämmer över ens liv och vilka val man gör, ingen annan. Jag är verkligen glad över att jag tog tag i det i tid.. Man ska ju må bra alltid och det målet har jag nått nu… Puss och kram