Jessicas berättelser

En vecka som började ganska bra när jag vaknade. Sedan under den första dagen så blev det liksom värre och värre ju längre fram på dagen jag kom. Kändes som att det nog fick stoppa någon gång men nä. Eller jo jag somnade såklart någon gång. Men då drömde jag om kryssningar, körning av bil utan bromsar och ja massa annat.
Det är just det när man vaknar och inte vet vad som ska hända. Det är lika stor chans att det faktiskt blir en bra dag som en dålig. Ungefär som att antingen kan man behålla den glädje man har eller inte.
Sedan veckan vet jag inte om den blir så mycket bättre. Är hemma med sonen nu. Men jag ser det positiva i allt. Har allt jag behöver i livet.
Min familj, mina barn, mitt jobb, kollegor och min M. Min M som jag tänker på varje dag. Vill bara att allt ska bli bra med allt….
Finns ju inget förutom en miljon då som skulle kunna göra livet lite bättre.
Men tänk om man bara kunde få en helt bra vecka med allt. Fast utan motgångar uppskattar man ju inte livet, eller hur det nu är alla säger.
Längtar efter värmen, påsken och tro det eller ej, mina föräldrar.
Till min M….

 
 

Idag har varit en sådan dag när känslorna sitter utanpå liksom. När det där inne liksom kommer ut då och då under dagen utan att man kan påverka det.
När man känner att man kanske skulle kunna slå sönder något fast det gör man inte.. När man vill säga ngt dumt till någon fast det gör man inte det i heller. En frustrerande känsla som bara är där.
Ja lite så som mitt liv är liksom. Personer som ska höra av sig och som inte gör det. Personer som man inte bryr sig om men de hör av sig ändå och påminner en om att man finns. Tack…
This is my life.. är inte bitter idag alls. Älskar nästan livet. Skulle behöva en paus, ligga i sängen och glo och låta tiden utanför bara passera. Finns endast en person som förstår hur det känns. Liksom livet bara fortsätter och man står liksom i mitten och bara ser allting passera. Man gör typ samma saker varje dag, för att överleva typ..
Nä får lägga mig kanske.. är inte så farligt det där livet kanske.. Är ju bra när det blir som jag vill typ..och jo allt är bra..
 

När man analyserar och vänder fram och tillbaka på saker så blir det ibland väldigt jobbigt.
Från att vara rätt säker på en sak så kan man på någon sekund bli rätt osäker.
Till att bli säker igen, sedan håller det liksom på så i mitt lilla huvud.
Det är då som jag tänker, sluta bara sluta tänk och då börjar jag tänka på något nytt som jag börjar analysera sönder.
Alltså det här analyserandet är nog inte alls bra. Det kan ta något som egentligen är bra till katastrof på några minuter och sedan försöker man liksom hämta upp det till att bli bra igen. Det som händer då är att det är inte säkert att man får upp det till lika bra som det var från början.
Det bästa när man kommer in i det är att somna och sluta, sedan blir det en ny dag som man förhoppningsvis inte analyserar sönder.
Fortsätt läsa →

Hej hopp!
Har haft en underbar helg och kommer få en underbar vecka. Ska träffa en viss person som jag tycker mycket om och sedan är det annat som bara är roligt som händer. Som att träffa alla barnen, jobba med trevliga kollegor, simma med dottern, sova, typ att fem dagar går rätt fort. Jag får nog en ny dammsugare också, eller köpa en ny får, får man ju inte. Får också svar om en lägenhet. Är det så att jag får den så finns det risk att vissa inte blir så glada att behöva hjälpa mig att flytta igen.
Denna flytten går nog bättre i såfall. Eller det vet man ju aldrig. Är lite oorganiesrad. Lite tidsoptimist och lite annat. Jag kommer typ dö om jag får den. En fyra och helt ny. Ingen har bott där innan, helt galet, tänk när jag ska inviga toan och ingen suttit på den innan. vilken känsla. eller duscha, laga mat på en spis ingen använt. Kommer ihåg när jag flyttade in i huset.. samma känsla. Balkongen är gigantisk och inglasad. I två väderstreck. Ska inte prata om den mer för kommer nog inte få den ändå.
Så ser fram emot en ny vecka. Utan sjukdommar och utan tråkiga saker.
 


 

Jag har inte haft ångest på rätt länge men så idag när jag skulle handla så kom den från ingenstans. Det finns olika typer av ångest. Min känns ungefär som att jag har jätteträningsvärk i magen och tryck över bröstet. En orokänsla i kroppen och ibland svårare att andas. Jag vill heller inte vara bland folk egentligen. Är det illa kan jag kräka. Mmm jag vet så himla mysigt.
Jag har lärt leva med känslan så syns aldrig utåt. Det jag i alla fall börjar tänka på är: Vad var det jag tänkte på som startade känslan? Ibland kommer jag inte på det alls. Om jag kommer på det så minimerar jag det och förintar det. Man vet aldrig när det kommer. Man kan ha tusen miljoner jobbiga saker som händer men ingen ångest kommer och sedan kan allt vara hur bra som helst så kommer den som en överraskning.
I alla fall så gick jag där i affären lite panikkänslosam och gick runt för att hitta leverpastej ( hur svårt kan det vara?). Jag tänker att jag skiter idet, men sedan gav jag inte upp trots alla människor så jag vann.. 1-0 till mig.
Det kan stå folk fel och vara folk liksom på fel ställe så då går jag bara förbi för jag orkar inte ens be dem flytta sig. Jag försöker liksom le och känna mig trevlig utåt medan jag egentligen känner att jag vill typ slå ihjäl dem.
Jag skulle ju aldrig slå ihjäl dem, men tänker dumma saker.
Sedan skulle jag till systemet.. tänkte jag klarar detta. Mitt i allt det jobbiga så kommer det in en kille med randiga shorts. Då log jag inombords och tänkte att det där är ju hur roligt som helst.. Tänkte på alla olika typer av människor och att man ska ju ändå vara glad att man lever liksom. Finns ju värre saker än ångest man kan ha.
Men det är ändå så i mitt liv.. Så glad och problemfri utåt ( i alla fall tills jag öppnar munnen och berättar och pratat och pratar), tillmötesgående ( fast jag kan tänka dumma saker om människan i fråga ibland), flexibel ( gör saker jag kanske inte vill bara för att göra andra glada) och sväljer saker som jag egentligen tycker är jobbiga.. bara för att le lite till och säga att allt är bra när folk frågar.
Hur är det?
Jessica:-Jo det är bra…
Men det är det också oftast kanske, men säger så ändå för orkar inte alltid berätta saker.
Saknar min m.. vill ligga i famnen och bara vara.