När man ler…

…hela tiden och allting är utåt som det är menat att det ska vara. När man egentligen har ångest konstant och känner att man knappt kan andas. Man bara ler vidare och förtränger ångesten och låtsas som om den inte finns.
När man saknar sina barn, saknar allt annat också, men bara ska vara som vanligt.
Inlärt beteende sedan man var liten att allting är så bra hela tiden.
Ibland måste man inse att allting inte kan vara bra hela tiden och att man inte kan må bra hela tiden.
Positiva saker: Älskar att jobba just i stan. Älskar min pojkvän. Älskar mina barn så mycket. I helgen kommer min syster och det kommer bli så trevligt.
Finns saker som jag skulle vilja påverka men kan inte. Jag försöker väldigt mycket dock. Vill få mitt liv till 100% som jag vill ha det men vi får väl se. Man kan ju inte få allt…
En sak är säker och det är att kärleken i mitt liv är väldigt stark..  Är glad att jag får uppleva den.
Puss och kram