sjuk

Att vara sjuk är som att vara i sin egna lilla bubbla. Man tar tempen och tänker att jag kan jobba i morgon men nä där kom febern igen. Varför då för? Helt meningslöst.Bara man går upp eller ner för trappan så svettas man som en ko.. Det är ju liksom tråkigt också, så tråkigt. Var och handlade lite igår för att komma ut och då går man i sin egna lilla frånvarande värld. ( jo mat måste handlas). Nu har jag gjort saker som jag inte hinner annars.. mailat lite, kollat en massa på nätet. tagit och sett våra bästa år, tagit tempen igen. Vill vara pigg och glad..
Jag tror det kommer en dag för det också.. Kanske i morgon eller i övermorgon. Då jag blir frisk igen.
Ska snart hämta mina små barn som jag saknat så mycket.
Skriver inte så mycket här längre. Det är inte för att det inte händer något i livet utan för att jag pratar med min sambo om det behövs istället. det är verkligen roligt det där med relationer. I lördags träffade jag min vän som jag känt i åtta år nu.. Har inte hört av honom sedan mars. Det var skönt att se att han vrkade må bra. Det ösregnar ute nu och jag ska nog gå och lägga mig och läsa lite.. Kram på er
fb243

Publicerat i Familj | Lämna en kommentar

Min tid…

Jag vaknar eller jag väcks vid 0600 ungefär. Jag tar upp alla barn ( med hjälp av sambon) är oftast irriterad för jag har ett dåligt morgonhumör. Barnen lämnas vid 7 typ och sedna börjar jobb vid 0800.. Jag jobbar då i klass och hjälper till på olika sätt fram till två på dagen ungefär. Jag är också ute på raster, är med och äter och diversse andra saker. Jag går sedan rakt ner på fritids och är där med alla 100 barn hela eftermiddagen eller ja till typ kvällen vissa dagar. Därefter är det ibland möte och annat som måste göras. När jag sitter på möte så börjar vänner ringa och på jobb får jag meddelande om vissa saker som jag tydligen bestämt för ett tag sedan som jag har glömt för dagarna går och veckorna. På mötet så bestämmer jag att jag ska ha hand om aktiviteter, schemaskrivningen och verksamhetsplan.
Under tiden som jag är på mötet så har min sambo tagit hand om alla barnen plus en kompis, lagat mat och grejat. Jag kommer hem helt slut och orkar knappt titta på mina barn. Min äldsta undrar varför jag aldrig är hemma… suck. Jag undrar när jag sa orka ringa min vän och när jag ska skriva alla lappar och grejor..
Jag behöver mer tid än 40 timmar i veckan..
Sedan i helgen har vi då fotbollsträning, gympaträning, föräldrar på fika, kompisar på middag och en söndagsutflyckt med matsäck inplanerat.. men nä det var ju tur jag tog det lugnt i lördags.. Nu ska jag lägga barnen..Utan min sambo hade jag aldrig klarat detta just nu så tack för att du är vid min sida och hjälper mig med allting som jag inte hinner. Puss och Kram på er…
fb117

Publicerat i Livet | Lämna en kommentar

Regn och förvirring

Dagen började med det värsta regnoväder jag varit med om ever…Åska och regn. Översvämningar och helt sjuka vattenmassor. Det regnade in i vårt kapprum, taket är helt fuktskadat. Det mest fantastiska är att barnen inte blev rädda. Vår idrottshall är också vattenskada och skolgården är som ett stort hav. Det var en massa vägar som blev avstängda och 111:an var en som blev hårt drabbad så jag tänkte ta en annan väg hem och det slutade med att jag körde fel och hamnade i Rydebäck, suck… Så förvirrad. Efter en liten sightseeing så kom jag hem.
Hade en trevlig kväll med en gammal kollega och hennes familj sedan.
Det jag kände mest med denna dagen var att man vaknar till en dag med så mycket som händer och man bara finner sig i det. Det bara händer en massa saker runt omkring en som man inte kan påverka men som man liksom blir en del av även om man vill eller inte.
Så från åskoväder, översvämningar, köra fel, telefonsamtal, en trevlig fika till sängen igen för att få en ny dag i morgon med nya händelser som påverkar en. det går runt, runt…
fb360

Publicerat i Livet | Lämna en kommentar

Tillbaka…

… efter semestrar och ledighet. Så hur har min ledighet egentligen varit? Jag hade två veckor med min sambo utan barn. Den första veckan var lite hektisk. Den började med Trollhättan där jag träffade min underbara gamla dagmamma, sedan Uddevalla till min syster, Smögen, Visingsö och till sist en kryssning med Cinderella. Vi körde sedan hem för att gå på Helsingborgfestivalen och beställa en restresa till Turkiet. Den andra veckan var vi då i Turkiet och bara tog det lugnt, fick ett hotell precis vid stranden, vi som trodde vi skulle hamna uppe i bergen med en get typ.
Så min ledighet har varit underbar men nu skulle man behöva en vecka till…
Under min Turkiet resa så reflekterade ja mycket över saker här hemma. Det är saker som tar på mig som jag inte orkar med ibland och som jag inte vet vad jag ska göra av. Det finns ingen annan än jag själv som kan göra något åt det men jag kan ju försöka ta lite avstånd från det. Speciellt de människor som inte er mig energi utan bara tar från mig så att jag blir helt slut.
Jag läste en massa böcker som är så himla bra. Han som skrivit heter Mons Kallentoft och det är helt underbara böcker. Det är kriminalare men hamnar mycket om hennes liv och relationer i allmänhet som spårat ur för folk längs vägen. Det är då man tänker mycket. De är verkligen läsvärda och jag är på den femte av sex böcker.
Denna utlandssemester var annorlunda då det var så lugnt, tryggt och bra hela tiden. Jag bara var… läste koppla av och tog det superlugnt.
Varje dag hände något tokigt dock som jag kan skratta år. En dag var jag i en moské med huckle och byxor och allt..toalett som inte gick att spola på flygplatsen, fick ta av mina skor i säkerhetskontrollen inför alla och när vi kom fram klockan ett till hotellet så sket jag i att vi hade fått ett lakan som skulle räcka till bägge var så trött..
Jag har lärt mig att uppskatta tystnaden och lugnet fast det är tvärtemot vad jag är annars.. jag är ju inte direkt en lugn person och inte tyst i heller…
Nu ser vi fram emot nästa semester till Cypern i oktober hela familjen.
fb346

Publicerat i Livet | Lämna en kommentar

Snart…

… Är den här jobbiga väntan över. Ligger nedbäddad i sängen och väntar. Han kommer om typ 20 minuter. Denna tiden som han har varit borta känns som en hel evighet. Snart är evigheten över iallafall. Idag har det varit bad och solning. Nu på kvällen tog jag tag i lite städning. Känns skönt att jag hann med det jag ville.. Är rätt trött.. Puss och kram

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

En natt…

… till. En enda sedan är han här. Denna veckan har verkligen varit en prövning för mig. Trodde dock aldrig att jag skulle må så dåligt och sakna så mycket.. Igår chattade vi, spelade wf och messade då han hade wifi i hamnen. Jag var verkligen superlycklig, han kändes så nära. I morgon kommer han ieförsig hem på natten men han kommer krypa ner och hålla om mig.. Tryggheten tillbaka.. Lugnet och stabiliteten som hjälper mig varje dag.
Sitter ute och dricker en öl och bara är. Barnen leker och den minsta sover.. En underbar kväll med sol och värme. I morgon blir det städning. Sedan är det två veckor med jobb innan semestern. Älskar allt och min kollega fick jobbet och kommer vara med detta läsåret, blev så glad över det.. Kram på er…

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Drömmer

om att han kommer hem att han står i dörren. Att han är trött efter resan och att jag bara ska sitta i soffan med honom, mysa och somna tillsammans….den dagen kommer snart och jag lovar att jag ska njuta…
Jag jobbade idag efter att ha vabbat och jo det känns helt underbart.. Min manliga kollega kanske kan få jobba kvar ett år till och då blir jag världens lyckligaste. Han är så underbar.. Faktiskt.. Inte på det sättet men typ som en bror kanske eller ja typ.. Kan verkligen vara bara jag med honom och han är en som alla tycker om.. och jag vet att han tycker om många.
Hoppas att kunna sova bättre inatt och inte drömma så mycket.. Behöver ju honom som håller om när jag drömmer så himla jobbigt. Hade en dröm i veckan som var helt grotesk.. En som dog och det kom vätska ut i öronen och från huvudet och till sist tog han livet av sig…Jättekul att drömma sådant. Kommer ihåg en dröm när jag drömde om min morfar och jag grät i sömnen.. Min sambo trodde att det var något fel på mig för jag andades så högt.. Han höll om mig och sedan försvann det..
Vill så gärna att min ångest och mina exem ska försvinna och att jag kommer sova bra…
Idag har jag ändå uträttat många saker.. jobbat, köpt en cykel till min dotter, handlat på maxi.. Ok kanske inte var så mycket…
saknar dig så mycket… fb310

Publicerat i Kärlek, Livet | Lämna en kommentar

Måste…

.. ju ha något att göra. I dag har jag varit på Jysk och köpt två korgar till badrummet och sedan åkte jag hem. Jag planterade också lite blommor, städade köket och rensade ogräs. Jag röjde ett skåp i köket och imorgon tror jag att det är några lådors tur. Varje dag tar känslan av ensamhet över och jag vet inte vad jag ska göra med den riktigt? Messar varje dag, saknar varje dag och älskar honom varje dag. Detta blir väl någon slags dagbok för den här veckan som han kan läsa när han kommer hem eller när han har tid ( och jo han läser alltid). Har tankar varje dag på att han saknar nog mig inte alls och han har nog slutat älska mig. Han tycker nog att det är skönt att vara utan oss ( Hade jag tyckt ibland). Sedan kommer det ett mess att han saknar och älskar mig och allting är så bra igen.
Men egentligen så vet jag ju att han gör det, jag har så många tankar i mitt huvud bara som skenar iväg…
Men så vet man ju aldrig, har varit med om vänners diverse historier. Mina egna ser inte ut så riktigt men jag tror ju inte på ett förhållande i början direkt i heller utan det krävs diverse testande och så från min sida, vilket såklart kan vara jobbigt för den drabbade.
Undra hur jobbig jag kan vara på en skala egentligen?
Hmm kan ta den diskussionen en annan dag.
fb357

Publicerat i Kärlek | Lämna en kommentar

Önskar…

Att det var han jag mötte i trappan när jag är på väg ner för att hämta något. Önskade att det var han jag kunde prata med om alla mina tankar om jobb idag. Jag önskade ibland att jag kunde uppskatta honom mer när han är hemma än vad jag gör ibland för att jag har annat jag tycker är jobbigt. Det finns inte en sekund som går utan att saknadkänslan är där och det är riktigt jobbigt.
Han ringde idag och det var som om han ringde mig när han är på väg hem eller ringer från jobb och undrar hur det är. Trodde inte jag skulle fastna i någon som med honom. Han är verkligen den jag och vi behöver i livet. Vem skulle annars uppskatta allt som jag gör? Vem skulle bara orka med mig ibland?
Har nog aldrig träffat någon som har sådant tålamod och lugn med mig. Ingen som kan vara så irriterad ibland så att man bara skrattar bägge två, när regnet öser ner utanför och allt man vill är att få igång den där filmen. ( som tog fyra timmar att få igång med diverse support och grejor).
Det skönaste är när bägge bara kan vara tysta och ta varandras händer ibland samtidigt som den ena läser och den andra sitter vid datorn.
Hmmm? Vet inte riktigt var denna vecka kommer sakna i saknadsskala och i livsfilosofisk skala, tänker alldeles för mycket. Konstaterade idag för 1000 gången att jag faktiskt håller på att bli gammal och måste förstå det..
fb367

Publicerat i Kärlek | Lämna en kommentar

Ensamt..

Först tänker man på att det kommer bli lite skönt att vara lite ensam och sedan när man har varit det i några timmar då är det liksom inte roligt längre.MIna barn ska sova hos sin pappa för de har kalas där idag och sedan ska de på ett kalas i morgon också. Min sambo ska segla en vecka med ungdomar. Jag fick en länk av honom där jag kan följa båtens resa, har redan varit inne och kollat och de har inte rört på sig ens än. Vi har redan messat en massa gånger. Nä men det är lugnt jag kommer inte sakna honom.. Eller hur.
I morgon är det jobb igen och jag ser fram emot att få träffa min superkollega… Inga namn nämda. Jag tror verkligen vi kommer ha superkul de här tre veckorna. Jag och två ynglingar haha.
Jag tänkte att jag sätter dem i jobb så kan jag luta mig tillbaka lite. Längtar…
Hoppas på många skratt och sådär..
Jahapp vad ska jag göra nu då? Jag har tusen tråkiga saker som jag ska göra så det struntar jag i.
fb353

Publicerat i Kärlek, Livet | Lämna en kommentar