När man är i affären och ser någon man känner som man inte orkar träffa. Man ser personen i början av butiken. Går förbi på ena sidan och går liksom till slutet. Så plockar man saker i slutet av affären och går sedan tillbaka till början. Det är inte så att man inte tycker om personen det är bara det att man inte vill ses. En känsla inom sig.
När man väl börjat handla i början igen och kommer till mitten av butiken.. har man lyckats? Näpp då vinkas det.
Allt kämpande för att undvika ett trevligt vink. Helt värdelöst. Är så dålig på att undvika.
Det bästa när man handlar ibland är när någon börjar prata med en och man vet inte riktigt vem det är. Man står där och funderar. Människan i fråga är så glad över att fått stöta på mig, men jag har ingen aning men pratar på.
Ja livet. Kram kram