Förvirrade familjen

Så nu har jag då varit iväg och inte störtat eller dött ( Helt otroligt). Jag lyssnade på alla ljud i planet och många lät dock inte så trygga..men det verkade fungera ändå. Det värsta jag vet är att starta och landa.. Landa är värst.. det är då jag får halvt panik för jag tror att vi inte kommer hinna bromsa eller välta eller bara krocka med ett startande plan som jag faktiskt har varit med om en gång innan när jag landade på cypern, vi fick väja och lyfta oss uppåt igen, riktigt obehagligt..
Ja, ja…
Min familj ska man ju då umgås med och varje dag blir liksom mer och mer förvirrande. Det började med att jag och min bror skulle dela bäddsoffa ( det visste vi), men när pappa sa att vi skulle dela täcke trodde jag att han skämtade…det gjorde han inte. Först hade jag ett lakan och vägrade dela täcke, det resulterade i att jag höll på att frysa ihjäl på natten och fick be om täcke.. jättemysigt. Efter en vecka i samma bäddsoffa och samma täcke så är jag glad över att vara hemma igen och få sova i min egna säng.
Varje morgon åt vi frukost i solen på terrassen… pappa lade fram osthyveln varje morgon men osten vi hade var färdigskivad..kaffekokaren gick sönder och en stol satt jag sönder ( skratta inte för jag är inte så tung), vilket berodde på en rostig skruv.
Vi spelade kort en kväll och jag filmade det.. helt förvirrat och jag var verkligen förvirrad men jag vann tydligen och det berodde nog på att ingen direkt fattade utan bara pappa.. ska se om jag kan lägga in det här sedan, jätteroligt.
Varje diskussion som vi hade blev så invecklade till slut så det var bara roligt..
En kväll var jag ute, kom hem sex på morgonen, vilket var min kära brors förtjänst. Han vägrade ta taxi och lämnade mig i stan.. tur jag är social och har lätt för att träffa folk.
Denna resan var välbehövlig.
Jag saknade en person väldigt mycket som jag inte alls trodde att jag skulle sakna så mycket, det överraskade mig. Jag var så rädd att jag inte skulle komma hem så jag fick träffa denna människa men det gick ju bra så det fixade till sig.
Jag hade verkligen en tänkarvecka och kom på så himla mycket saker som jag vill göra och förverkliga. Jag kom också fram till saker som jag tror jag klarar mig utan.
En resa som jag aldrig ångrade att jag gjorde men det är skönt att vara hemma. Mamma och pappa vill göra om det nästa år, men då tar jag en egen lägenhet…
Puss och kram

Det här inlägget postades i Familj, Förvirrat, Livet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar