Varför?

Varför är det ibland lättare och tänka på allt som är jobbigt, istället för det som är bra? Varför kan man inte bara ta allting som det kommer? Varför vill man så mycket med allting?
Varför tänker jag så mycket? Varför är jag så förvirrad alltid?
Varför tycker alla att jag är rolig när jag inte anstränger mig utan bara är?
Just nu undrar jag mest varför jag inte sover när jag kan sova hur mycket jag vill…..
Undrar också hur det kommer gå med allt?
Mina funderingar en bakissöndagkväll ( kan barnen somna så jag kan få lägga mig?)
Har haft en underbar och intensiv helg….är glad över att jag har fått min bil och är jätteglad över att jag har fått något annat…
Så snurrar jag runt det för er nu så kan jag ju säga att jag för en gång skull har koll på vad jag menar iallafall.
Hoppas på en trevlig vecka och att den jag tänker på, tänker på mig…
Puss

Det här inlägget postades i Förvirrat, Livet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar