Vänner…

Så nu försvann det inlägget oxå, blir knäpp.. Hatar när man skriver så bra och det bara försvinner… poff säger det bara.. borta..
Skrev om min finaste vän jag har i livet som jag hoppas på att få behålla hela livet verkligen.. vad skulle jag göra utan honom? Han som tänker det jag ska säga och han som säger det jag tänker…
Som lyfter mig om jag behöver och finns där.. har alltid gjort..
Det spelar ingen roll hur dum jag är eller hur mycket dumt jag gör… han är där…
Har en annan vän oxå som hjälper mig att inte flippa ut totalt.. som får mig lugn som en filbunke när jag är hos honom. Jag landar liksom i lugnet och molnen och bara är just då.. men det vet han inte.
Jag har en annan vän som jag flippar ut totalt med och hon kommer på fredag.. ut ska vi och ja kul ska vi ha..
Jag har en lagomvän också som är lagom lugn, lagom flippig och lagom i allt, bra ibland.
Man har vänner för allt…
Puss och kram

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar