Saknar

Jag saknar min pojkvän så att det gör ont i mig på riktigt.
Han är sjuk och för varje dag när jag tror att jag ska träffa honom och det inte blir av så mår jag så dåligt. Nu hoppas jag på i morgon. Jag är glad att det inte tar slut iallfall för då hade jag ju varit helt knäckt.
Jag träffar han en kväll i såfall för sedan åker han till Danmark och ska jobba. Ska ta igen all tid i helgen, kommer inte släppa honom. Älskar han så mycket.
Känns skönt att vara på jobbet iallafall och göra annat än att vara hemma med sjuka barn. Nu är det meningen att jag ska ner och städa för det kommer en som ska titta på mitt radhus i morgon. Jag städade i lördags. Kan tycka att det skulle räcka men jag vet inte vad det är när mina barn är här? Det tar fem minuter så är det saker överallt igen.
Det är som att man aldrig har städat. Som att man lurar sig själv. Typ åh vad duktig du har varit och så är det skitstökigt..
Så bara ner och ta tag i det nu…Blä på det. På jobb har jag dock inte lika svårt för det..
städa städa städa..