Tänk som det kan bli

Dagen började med en superirriterad Jessica som bara ville gå och lägga sig under täcket och sova hela dagen. Dagen slutade med en ny säng och en klapp på kinden…
Så många telefonsamtal och utredande saker som måste till för att allting ska flyta igen. Att ge och ta är bra, men när man bara ger så blir det jobbigt.
Jag hoppas min hosta ger sig så att jag kan börja träna, så man kan visa upp sig på sommaren igen…
I helgen ska jag skicka in papperna så att skilsmässan går igenom. Har det redan verkligen gått ett halvår? Har bott här i ett halvår snart, var tog all tid vägen?  Varför ska tiden gå så himla snabbt?
När jag körde idag så tänkte jag på en sak som jag tänker på ofta, tänk om man bara krockar och inte finns mer vad hade man velat ha fått gjort då? Har jag gjort rätt? Jag tror fortfarande på det, men när min underbara ex fixar saker till mig och bryr sig igen efter man varit ovänner så saknar man.
Vad vill ni uppnå i era liv? att må bra är ju det viktigaste, men även om jag valt rätt så mår jag inte alltid bra av det….
Keep on dreaming, keep on believing…