Svårt

Det är svårt ibland att acceptera saker som blir sagda till en och att människor ska bestämma över en undermedvetet. Jag tycker också just nu att det är svårt att skriva här vad jag känner och tycker och tänker eftersom det är så många som tror saker. Det är som vanligt alltså. Livet blir ju inte lättare eller svårare för att jag skriver här egentligen men innan var det lättare att skriva av sig. Jag vill hela tiden olika saker. Det kan jag tycka är lite jobbigt. Ena dagen vill jag en sak och nästa dag så vill jag ingenting.
Jag vill jobba på mitt nya jobb och det är en vecka iväg nu bara. Jag vill gå ut och ta en öl med min kollega ikväll men det var inte så poppis hemma. Men jag vill det så då gör jag det. Jag kan tycka att det har varit jobbigt att vara hemma i tre dagar från jobb för jag vet vad de tycker om det men det skiter jag i som det är nu. Jag vill ta hand om mitt barn och min familj. Min familj är det viktigaste jag har och denna tiden kommer inte igen. Jag har inte lust att sitta när jag är typ 80 och tänka på att jag inte var där för mina barn på grund av vad andra människor tycker och tänker.
Jag känner att ena dagen så vill jag ha hus och kanske ett barn till men andra dagar så vill jag inte det. Det är just nu jobbigt när det är så fram och tillbaka i huvudet. Jag har ju redan så många barn. Det är klart att vi ska ha ett gemensamt kanske, men kommer jag orka det? Men det är klart jag kommer och allting kommer att bli så bra tänker jag sedan. Fram och tillbaka, upp och ner.
Så är det i livet. Nu ska jag lägga mig igen bredvid min sjuka dotter.. Puss och Kram