Tillbaka…

… efter semestrar och ledighet. Så hur har min ledighet egentligen varit? Jag hade två veckor med min sambo utan barn. Den första veckan var lite hektisk. Den började med Trollhättan där jag träffade min underbara gamla dagmamma, sedan Uddevalla till min syster, Smögen, Visingsö och till sist en kryssning med Cinderella. Vi körde sedan hem för att gå på Helsingborgfestivalen och beställa en restresa till Turkiet. Den andra veckan var vi då i Turkiet och bara tog det lugnt, fick ett hotell precis vid stranden, vi som trodde vi skulle hamna uppe i bergen med en get typ.
Så min ledighet har varit underbar men nu skulle man behöva en vecka till…
Under min Turkiet resa så reflekterade ja mycket över saker här hemma. Det är saker som tar på mig som jag inte orkar med ibland och som jag inte vet vad jag ska göra av. Det finns ingen annan än jag själv som kan göra något åt det men jag kan ju försöka ta lite avstånd från det. Speciellt de människor som inte er mig energi utan bara tar från mig så att jag blir helt slut.
Jag läste en massa böcker som är så himla bra. Han som skrivit heter Mons Kallentoft och det är helt underbara böcker. Det är kriminalare men hamnar mycket om hennes liv och relationer i allmänhet som spårat ur för folk längs vägen. Det är då man tänker mycket. De är verkligen läsvärda och jag är på den femte av sex böcker.
Denna utlandssemester var annorlunda då det var så lugnt, tryggt och bra hela tiden. Jag bara var… läste koppla av och tog det superlugnt.
Varje dag hände något tokigt dock som jag kan skratta år. En dag var jag i en moské med huckle och byxor och allt..toalett som inte gick att spola på flygplatsen, fick ta av mina skor i säkerhetskontrollen inför alla och när vi kom fram klockan ett till hotellet så sket jag i att vi hade fått ett lakan som skulle räcka till bägge var så trött..
Jag har lärt mig att uppskatta tystnaden och lugnet fast det är tvärtemot vad jag är annars.. jag är ju inte direkt en lugn person och inte tyst i heller…
Nu ser vi fram emot nästa semester till Cypern i oktober hela familjen.
fb346

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar