Seriöst X 2

Idag var en bra dag egentligen, fast jobbet ger en nya prövningar varje dag och ibland lyckas man och ibland halvvägs. Jag vet inte? Andra tycker kanske annorlunda, men man vill alltid att det ska bli helt perfekt.
Just nu så spelar det ingen roll, jag la det bakom mig innan jag skulle till fritids.
Nu till egentligen ett helt annat kapitel av vardagen. Den där fredagshandlingen är egentligen inte alls rolig och varför man gör den har jag ingen aning om. Varje gång tänker jag på varför jag är där och önskade att jag handlade på en torsdag.
Idag kom jag till parkeringen och min sambo hade kommit dit för att hjälpa mig att handla… När jag såg han så vevade jag ner rutan och sa att detta var nog inte riktigt en bra idé. Han sa åt mig var jag skulle parkera och hämtade en vagn. Jag tycker verkligen att det är jobbigt med alla förvirrade människor som ska handla ( jag är en av dem), alla vagnar och människor som står i vägen ( åter igen så är jag en av dem) som ska prata med en massa vänner och sådär. De står liksom överallt där man ska vara. De står i vägen för allt. Idag var det till och med en som hade en kundvagn med en bebisstol…( alltså för de som har bäbisar som inte kan sitta själva), i den hade hon mat, hur tänkte hon? Alltså seriöst det är så jag går runt och tänker när jag handlar hela tiden. Jag tänker men hallå ta löken då, väg den… du bara liksom står där.. seriöst. Det är så jag tänker om allt, jag bara stör mig. Jag skulle kunna handla på fem minuter, knappt lönt att lämna in barnen bara. Jag är som en ångvält som vet vad jag vill ha. Jag tackar min kära sambo som stöttade mig idag när jag bara ville ge upp. Hade inte han varit där så hade jag vänt vid parkeringen och fått handla allt i morgon istället.
Jag gav upp typ två gånger men då sa han: _ Nu är vi ju här då är det ju lika bra att vi handlar allt så slipper vi det i morgon. Jag visste att det var sant och han fick stå ut med min irritation stackaren. Jag tycker ibland att jag ger upp för snabbt men då är han där och stöttar upp mig när jag håller på att falla ihop liksom som en hög.
Jag orkar inte i heller vara som en liten trallvänlig mamma som älskar att handla med flera hundra andra en fredagskväll med tre barn som vill ha en massa saker som de inte får…
Sedan var det ju inte bara att tralla hem och laga mat utan det var ju också att hämta nycklarna till kalaslokalen i morgon och hämta ut min I phone 5… det var det bästa en ny telefon……….Föresten så är det andra bättre nu men jag vet inte när det ska bli helt bra?