A day to remember…

Denna dagen har varit en av de snurrigaste och jobbigaste dagar jag varit med om, men sedan är det ju bara så att det inte är konstigt att det drabbar mig.
Jag tror att hela dagen började med att jag försov mig…. har ett svagt minne av det iallafall. (Kommer inte så mycket försent ändå).
Det flyter på till innan lunch när de ringer från min dotters förskola för min dotter är dålig. Eftersom jag inte får äta så tar jag med mat hem…
Hämtar dottern och får åka och handla på maxi. Handlar och åker hem och ska äta min lunch hade jag tänkt. Det är nu det börjar:
* Ut med vagn, barn och inhandlade varor
* Ska ta fram nycklarna, men de finns inte
* Ringer min bror, han har extranycklar men de är i Landskrona
* IN med vagn, barn, varor och ska köra mot jobb igen ( 3 mil enkel väg, typ)
* Har ingen bensin måste tanka
* Kör mot Höganäs och kör för fort och blir tagen av en fartkamera ( rätt säker på detta)
* Hämtar nycklar
* Åker och hämtar min dotter
* Blir av med bilnycklarna, går in på skolan och letar, de är borta totalt… De låg i bilen, som jag inte har låst
* Vi åker till coop för vi kommer på att vi ska ha torsdagsmys…
* Där är telenor, får ett förlängt abbonemang, sagt upp två stycken och fixat ett till min dotter som hon ska ha när hon är på gården bara..
* Går inom systemet också.. ( lika bra)
* Åker hem, tar ut allt som är en del.
* Tar en fullpackad barnvagn med ett barn i och går in genom porten, då är hissen under reparation så den går inte att ta, jag dör… inombords.. Jag suckar lite högt.. ber min ena dotter stanna kvar så att jag kan bära upp alla varor
* Då kommer den ena hiss människan och frågar om jag vill ha hjälp så ja tack..
* Upp med varor och ungar, tillbaka till bilen med vagnen…
Får väl se om böterna dyker upp?
Det där jag kom på igår att jag var tvungen att göra gav resultat idag och ja min lämnade vän och jag är återförenade igen.. kan ju inte leva utan min bästa killkompis, går ju inte, hur skulle de se ut i praktiken? Har hållit på med detta ett par gånger nu… Nu är det slut på det…Kan inte vara utan varandra..
Man ska inte ångra något i sitt liv… I bland försöker man få rätt på allting men det blir fel..Ja jag vet inte är ju bara jag. Jag som har snurriga dagar och relationer som går upp och ner hela tiden…
På lördag skulle jag ut men det blir inte, men det blir trevligt ändå..
Nu är jag så glad och lugn igen älskar när allt känns som det ska och jag slipper oroa mig för en massa relationer och annat.. Har ieförsig en del att oroa mig för men det löser sig mer eller mindre..
Längtar till nästa vecka med vemod.. Håller helg nu med min dåliga dotter som antagligen bara ätit fullkornsvällingen hon inte tål…
Puss och kram