Uppvaknad….

.. och mår så mycket bättre… men är fortfarande inte helt ok.. ( jag vet jag börjar låta som en man)
Min vän har fortfarande inte hört av sig så jag förmodar att något har hänt eller inte, vad vet jag?? Har inget hänt så kommer jag bli så arg på honom…riktigt arg… grrr. Jag skojar bara eller inte… ? Tycker inte om att oroa mig.. och efter flera år av vänskap så blir man såklart just det… orolig…
Ja, ja.. Om två veckor typ så börjar jag på mitt nya jobb och ska på en introduktion på fredag för alla nyanställda i hbg:s kommun… Ser verkligen fram emot det..Med vemod såklart och med förväntan. Jag förväntar mig verkligen att alla mina vänner kommer vara där för mig den första månaden… måste ju ventilera alla saker jag gör och verkligen höra att jag gjorde rätt…
Det roliga är att i mitt jobb eller rättare sagt när jag jobbar så upplever alla mig som stark och att jag har kontroll på allt… I själva verket privat, så är jag så förvirrad tycker jag iallafall och har verkligen ingen koll….eller har jag det egentligen utan att veta det?
Kanske är bättre än vad jag tror och kanske är jag rentav underbar? Eller så överdrev jag just nu…Jag är ju bara jag.. både till utseénde och i sinnet…Och mycket i orden…