Världens lyckligaste…

lilla skit…det är jag. Jag har inte träffat ngn ny kärlek, inte vunnit några miljoner och definitivt inte fått en semester betald ( inte ens blivit bjuden på en liten sketen fika)
Hur jävligt allting är ibland så är jag väldigt glad för vissa saker i livet, eller ja i mitt liv. Jag är glad över mina barn, över min lägenhet, över mina vänner, mitt jobb, mina framtidsplaner och kärleken fast det inte finns någon. (seriöst, varför finns det ingen?)
Jag bryr mig inte om jag snart måste tanka igen ( den jävla bensinen är skitdyr), jag bryr mig inte ifall jag har en skitmånad med en skitlön ( VAB kallas det och har man ingen man så har man inte), jag bryr mig inte om att alla andra är vältränade och smala för det spelar ingen roll. ( eller jo kanske men inte nu på vintern, jag kommer ikapp till sommaren)
Idag kände jag bara lyckan komma över mig. Jag har verkligen klarat av detta, eller rättare sagt jag klarar detta… Jag är så stark, jag är så bra, ingen ska någonsin få mig att tro annat. Jag kan bara tänka mig att det kommer bli ännu bättre men jag tror jag får vänta ett halvår till… allting tar sin tid. Det var en person som sa det till mig..
Jag har dock förstått en sak: antingen träffar man de som vill göra det som jag redan gjort ( ja gifta sig, skaffa barn, villa, vovve) eller så träffar man dem som gjort det fast de är då äldre än mig och jag vill ju då ha yngre ( detta är världens I-landsproblem för mig)….Hur hittar jag någon som är i min ålder och som vill kanske ha det jag haft fast med mig? Dessutom med tre barn på halsen? kanske skulle ta detta till RIXFM? Våga fråga…Hur gör man när man har hamnat i mitten i livet?
Tänk såhär: Skiljer man sig när man är 40 så finns det ju fler som gör det eller som har gjort det..då är det inte samma sak… men nu finns det ju fortfarande massa yngel därute som inte hittat vad de vill ha och de vill ju hellre träffa någon utan barn för att starta något från början liksom. Ja det är komplicerat så vi lämnar det…
Ha en underbar kväll… hoppas på att inte hosta ihjäl mig…