Vad ska man säga?

Jag vet inte riktigt själv vad man ska säga? Jag var ute i går och den relationen som jag hade hoppats på i livet gick upp i rök….poff så var det liksom borta. Man kan ju inte hålla på med det hela livet och nu är det nog slut på riktigt. Kommer verkligen sakna denna människa så mycket. Jag förstår inte riktigt hur det kunde bli så och varför det blev så? Jag tror inte alltid att man ska förstå? Jag har inte gjort något fel men det gjorde min vän tyvärr.
Det är nog slutet på denna relationen som har varit i sju år exakt idag…. varför blir det så? Jag vet inte riktigt vad som skulle hända om vi sågs igen, det är inte första gången det blir såhär men det blir liksom alltid så, jag trodde att det skulle sluta nu när man har blivit mer vuxen….? Känner mig då inte vuxen alls, behöver ha någon som säger till mig.
Behöver ha någon som ser till att jag tar det lugnt, sitter i soffan och inte flippar ut….
Hade annars en jättetrevlig kväll…och idag har jag varit med familjen, på riktigt liksom. Jag har badat med min dotter, haft kalas för min son och sedan åt vi pizza allihopa innan jag åkte hem. Ibland är mitt ex en klippa och ibland inte…men idag var han det i allafall, kändes underbart. Han har alltid varit den lugna stabila och jag lite utflippad, när jag inte har han så blir det mer utflippat än annars ibland..
 
Hade det inte varit för att jag förlorade denna människan så hade det varit en bra kväll… Önskade att jag inte hade träffat min vän utan att denna hade kunnat vara någon annanstans….
Vad gör man av sju år? Hur kan man vara utan? Jag får fundera på det….
Ska bli så skönt att jobba i morgon och träffa min kära kollega som jag knappt jobbat i hop med.. det är vab och det är sjukdommar.. satsar på att jobba varje dag i februari ( februari ser jättekonstigt ut förresten, stavningen alltså, bara en parentes)
 
Några avslutande tänkvärda ord…