Hemma

Borta bra men hemma bäst eller något sådant. I detta fall så stämmer det inte riktigt. Har haft en underbar helg hos min syster med alla barn inräknade. De blev inte jättemycket kaos, bara lagom som är hanterbart. Vi gjorde en utflykt den ena dagen oxå för att rasta av dem en aning så att de blev mindre kaos där hemma. Jag träffade en kompis där upp oxå som jag inte träffat på åtta år eller något, kändes som vanligt, inget konstigt. Vädret var underbart som i resten av Sverige denna helg och jag har blivit brun som en pepparkaka. Här är utsikten från deras terass.
När jag träffade min kompis så kändes det som tiden stått stilla fast den inte har det, har hänt jättemycket. Jag hade inga barn sist vi sågs och ingen man ( min man var ju inte det då utan pojkvän snarare). Man pratade gamla minnen och hon kom i håg sådant som jag inte mindes ( Jag som skrutit om mitt fantastiska minne, hum??). Livet är verkligen konstigt att vissa människor bara är där som vanligt liksom.
När vi åkte bilen ner och hem så började barnen fråga efter tio minuter om vi var framme snart och så höll de på, tror vi får bojkotta bilsemester till Spanien. ( orkar liksom inte lyssna på om vi inte är framme än i arton timmar)
En bra paus blev det i allafall. Min minsta har äntligen lärt sig krypa normalt också och inte som en zombie ( ett ben framför ett bakom och tar sig fram med hjälp av bägge händer), utan bägge ben bak och en hand i taget, underbart. I morgon är det en ledig dag till……mys mys