Barn

Jag har alltid velat ha barn, exakt två stycken hade jag tänkt mig en gång. Det skulle vara en flicka och en pojke. Jag fick en flicka och en pojke sedan vet jag inte vad som hände?
( Eller jo jag vet ju så, men jag trodde aldrig det). Det blev i alla fall en tredje och hon är underbar så det gör absolut ingenting, men allting blev lite stressigare än vad jag trodde. Jag kan ta ett utdrag i hur det går till när jag ska laga mat t.ex:
Jag börjar skala potatis, då kommer det in något barn och vill ha vatten, sedan kommer något annat barn som behöver något eller hjälp med något och mitt i det så måste jag byta blöja på den minsta. När jag sedan har gjort det så kommer något barn på att de ska vara med och laga mat och sedan ska den andre också vara det, så allting tar ännu längre tid.. Kan ieförsig vara trevligt, när de inte bråkar om vem som ska lägga i potatisen eller vem som ska vispa. När sedan maten är i gång så brukar min son vilja ha välling, han får inte det och blir galen ( jag blir också galen), skriker och gapar och han ger sig inte…. jag ger mig inte i heller ( eller jo ibland när jag är för trött på att lyssna på honom). Det är så att han kan hålla på i timmar annars och det vet han att jag vet så det är en ful ovana, vet det.. ( inget predikande, men i bland orkar man inte). Sedan äter vi och då är det bråk om vem som ska sitta var och jag hotar med att man får sitta på golvet om man inte bestämmer sig ( hum vet inte hur jag tänker ibland, men ni vet ju hur jag är), brukar fungera. När alla har satt sig så börjar de förhandla om hur mycket de ska äta om de inte vill äta upp allt, brukar vara mycket protester….
I bland sitter jag i soffan och bara tittar på kaoset innan jag tar tag i det…..Ibland låter jag de vara, de har ju så roligt när de bygger kojor och har picknick på golvet och allt annat de hittar på.
Det bästa var när de lekte mamma,pappa, barn. Min son tog på sig kostymen och så skulle de åka till Maxi och handla. Soffan var bilen och maxikassen var med. Min minsta hade de satt i mellan sig och tagit på henne klänning. ( min äldste hade bytt blöjan på henne också). Då kunde jag inte mer än att ligga i sängen och njuta av att de leker så bra och att de låter den minsta vara med. Så det är både roligt och jobbigt att ha barn, men jag hade inte velat vara utan det. Då finns det annat jag skulle klara mig utan, men inte dem.
Puss och kram